Gyllene snittet. Vad är det egentligen som sker bakom kulisserna här? Hur kan en viss uppdelning av bildytan vara så magisk. Särskilt för oss fotografer. Att den till och med kallas för gyllene? För om man bara kommer ihåg att placera det viktiga i bilden lite grann vid sidan om mitten, ja men då blir precis allting så himla mycket bättre. Då har man fattat. Haft förstånd, gjort allting rätt. Och som genom ett trollslag förvandlas ett annars så statiskt och fult till något annat som är både mer spännande, mer harmoniskt, mer vackert och mer rätt. Eller? Är inte det som sker i snittet bara något dogmatiskt, ett illusoriskt hitte-på som råkat få efvigt liv? Bara för oss vanliga dödliga att acceptera. Eller finns det en sanning i sagan? Går den i så fall att bevisa? Sanningen. I egenskap av fotograf har jag uppenbarligen haft mycket stor nytta av, inte sanningen, men väl av sagan som i sig är en vetskap som enligt konsten och akademien är vetskapen om harmoni. Men hur då? Jag tog och kollade upp snittet för att gå till botten med mystiken. Jag fann att Gyllene snittet egentligen är en konstant, bestående av ett oföränderlig irrationellt tal vilket uppkommer i ett ekvationssystem där man sätter likhetstecken mellan två bråk. Konstanten har ett nummer. Och det numret är .618 – och inget annat. Åtminstone om man nöjer sig med tre värdesiffror.

Sagans skönhet grundar sig alltså på två banala ekvationer som sätts samman till en större trivial. Vad det handlar om är tydligen ren matematik. 100 % logik. Att matematiken faktiskt förmår att leverera allmängiltiga sanningar inom humanismens domäner är till synes lika konstigt som sant. Fast matematik, är ju nästan som trolleri. Och trolleri är i allra högsta grad humanism. Så vad snackar vi om!



Föreställ er en godtycklig sträcka A, dividera sedan A med den bestämda sträckan B, bestämd i mening att B = ℽA. Säg nu att vi vill bestämma den Gyllene faktorn ℽ med hjälp av B/A = ℽ.
Vi har alltså två okända variabler A och B. Men ännu så länge bara en ekvation . För att bestämma två okända variabler behövs två ekvationer som tillsammans bildar ett sant uttryck.

För att gå vidare måste vi därför bestämma ytterligare en ekvation som involverar A och B. Varför då inte ta och kasta oss ut i det okända och bestämma att A/(A+B) ska ge samma kvot som B/A. Likformighet. Precis som i den klassiska topptriangelsatsen. Sagt och gjort.

B/A = A/(A+B)          (del I)


Nu har vi två ekvationer i en och samma logiska utsaga. Det vill säga två olika bråk som båda ska ge en och samma kvot: vänsterled = högerled. Okej, Gyllene snittet är alltså precis som pi bevisligen en kvot.

B/A = Gyllene snittet. Men egentligen är det en "Gyllene" faktor ℽ

Det är först när A multipliceras med ℽ som själva (Gyllene) snittet uppstår. Det finns absolut inget snitt vid ℽ eftersom ℽ helt saknar enhet. Nåväl, och, skit samma.

A/(A+B) = Gyllene snittet = ℽ = Gyllene faktorn.

Låt säga nu att den Gyllene faktorn ℽ är Robert

Vi substituerar in mig i (del I) ovan

Robert = A/(A+B)

Vi skriver om vänster- och högerled

(A+B) Robert = A

Vi skriver om igen och inverterar Robert

(A+B)/A = 1/ Robert

Vi delar upp bråket

A/A + B/A = 1/ Robert

Nu ser vi plötsligt varför vi gjorde som vi gjorde! A/A = 1 och B/A är ju Robert!

Vi skriver ut den nya ekvationen

1 + Robert = 1/ Robert

Ger

Robert(1 + Robert) = 1

Ger

Robert² + Robert – 1 = 0          (del II)

Undersöker roten och märker att vi måste kvadratkomplettera med -1.25 eftersom den nya kvadraten (se nedan) ger +0.25 medan det vi vill ha är -1 (se ovan)

(Robert + 0.5)² = Robert ² + Robert + 0.25

Blir kvadratkompletterat

(Robert + 0.5)² – 1.25 = 0          (del II omskrivet)

Det är helt acceptabelt att dra bort eller lägga till så länga man är sann, som Jens Assur förmodligen skulle ha sagt.

Tar roten ur samtliga termer (roten räknas ut numeriskt) och organiserar om vänster-/högerled, får då att den Gyllene faktorn Robert är

sqrt (1.25) – 0.5


Robert ≅ 0.618

Gyllene snittet bygger alltså på en konstant som används som faktor för att bestämma en godtycklig längds indelning. På engelska säger man The Golden Ratio eftersom det i grund och botten är en kvot. Men här i Sverige gillar vi att vara vagt poetiska och smått vilseledande. Precis som när vi säger 'rostfritt'. Poetiskt, men vilseledande. Rosttrögt är mer korrekt. På engelska säger man också stainless. Jag gillar den anglosaxiska tydligheten och uppriktigheten. Fast Gyllene snittet och rostfritt, och vättar, är uppenbart stringent det med, det ger en lite mer mystisk dimension till tillvaron. Och 1700-talsakademien, de ville kanske ha det så? Allt i linje med vättar och folktro.

Varför man inom konstens geometri har valt att intressera sig för .618‑förhållandet, som bevisligen inte är något annat än en matematisk lek, vet jag inte. Var och en ska bli galen på sin fason. Antar jag. Men tänk. Om det faktiskt kan vara så illa att essensen inte är mer komplex än såhär? I så fall är ju alla fotografer, som Johan Rheborg skulle ha sagt.




En ux skriver förståeligt. En ux digital weirdräter kollar så att layouten inte hoppar snett i olika webbläsarfönster på olika enheter. Inget lämnas åt slumpen på ux:ens bord!

Den senaste nycken är alltså ux writing, ux-anything. Låter er inte luras av detta. Det är inget annat än det gamla vanliga att skriva en text, låta den vila, kanske en dag, och sedan läsa den igen varpå man ivrigt försöker förstå vad man just har skrivit. Förstår man vad man har skrivit, ja, då är man sannolikt en ux writer. Men om inte? kanske ni tänker. Om det inte går så bra att förstå. Ja, vad i all sin dar gör man då? frågar jag retoriskt. Gör något annat då! säger ni och fortsätter. Förmodligen gör man då bäst i att bara släppa pennan eftersom man totalt saknar känslan. Men, säger jag. Varför så drastisk? Låt oss i stället koppla av, bli lite skönt mänskliga, och zooma in och skrivaom på de ställen där det brister. Vara lite lyhörd och arbeta lite iterativt. Läsa. Ändra lite mycket. Läsa. Ändra lite lite. För att sedan läsa ut. Andas ut. Ja ser man på, nu var man visst en ux writer i alla fall. Alla är ux! Kanske att det tog lite tid. Men å vad bra det blev till slut. Frågan är väl snarare om man har tiden, och orken, att ändra om så många gånger. Och när är egentligen en text klar? Precis! Det är exakt här som jag kommer in i bilden; jag syftar såklart på texten. Jag hjälper gärna till med den, och innehållet. Så att allt flyter på i rätt riktning, och i tillräckligt rask takt. Gissar att vad ni behöver är inte någon diplomerad ux, pt eller något annat fancy. Utan bara en helt vanlig person "non grata", en ng, men som förstår din grej på djupet eller åtminstone lika bra som du själv. Någon som kan reda ut tankegångarna dina och göra dem tillgängliga för en bredare publik. Vad du behöver är helt klart en SSK, en surrogatsjälskompis. Alltså en person som kan renodla din idé och förlösa den digitalt. En ux är synnerligen säker när det kommer till placeringen av växelspaken så att den hamnar exakt rätt i bilen, men om du även vill ha någon som kan köra dig till rätt xerxes yngve är det i stället en ssk du behöver. Läge att kasta loss?


Largo är...fint. Här kommer snart en egen tolkning av ett mycket känt klassiskt stycke att dyka upp. Vänta och se...och lyssna. Tålamod...


Välkommen, jag säger det igen, välkommen hit. För nätet är ett hit. Numera är det här som vi alla bidar vår tid. De flestas tankar har redan flyttat ut på nätet och in i molnet. Nätet, eller molnet, är vår nya hemvist. Föreställningen av oss själva finns numera lagrad i evighet. I molnet. Eller, skulle man kanske snarare säga ’i himlen’ eftersom allt som finns i molnet väl kommer att leva för evigt? Den där trevliga illusionen om en himmel har därmed plötsligt blivit sann. Förvisso bara till så stor nytta som en illusion kan vara. Men känslan av att vara allestädes närvarande kittlar rätt bra i magen. Och när det kittlar i magen, då kittlar det i magen.


§ Att lyssna på andras kloka råd. Är viktigt. För den goda stämningens skull.
§ Men att ta kloka råd. Det skall man bara göra genom sig själv. För sitt goda förnufts skull.
§ Detta var väl ett klokt råd? Av ett rö i vinden.
§ Låt inte marknaden styra. Marknaden är manipulerad. 'De bästa företagen är företagen som skapar marknader (läs: beroenden)', så har det låtit de senaste 20 åren. Det är hög tid nu att börja prioritera behoven, inte beroenden. Inte sant?
§ Undvik att köpa IT-system som gör att du kan fokusera mer på kärnverksamheten. För rätt vad det är sitter du plötsligt där med fyra system till, som skulle ha fått dig att fokusera mer på kärnverksamheten. IT-system är som en skål med popcorn, man äter och äter, men man blir aldrig mätt. Man får bara svårt att slita sig från sitt system, jag menar från popcornen. Ett popcorn leder till ett annat popcorn, ett avklarat jobb leder till två nya, och så en dyr uppgradering ovanpå det, eftersom man vågar inte annat, för tänk om alla popcorn jag ätit plötsligt inte längre är i min mage. Hur skulle det kännas? Hur skulle jag egentligen må då? Det är en oerhört jobbig magkänsla att sitta med ett ouppdaterat system. Men om du bara tar ett popcorn till så neutraliseras känslan.
§ För att du ska ges tillåtelse ta del av deras varor och tjänster, om än de sämre varorna och tjänsterna, är det minsta de kan begära av dig att du är totalt indoktrinerad och livegen. Fair enough?
§ Konsten att medhjälp av demokrati ta över ett land edsvuret till demokrati. 0) Se till att du kontrollerar en världsvaluta och kan betala för dig. 1) Effektivisera jordbruket i det landet du tänker ta över (lobbyverksamhet) och gör det olönsamt att vara liten. Tvinga ner antalet bönder och gör de återstående fogliga och lydiga och köp sedan upp dem. Privatisera. Globalisera. Nu är maten inlåst och stora arealer är annekterade. Folket har blivit liveget dig. A good start! 2) Skapa koncensus (eller total förvirring) i utrikespolitiken och inrikespolitiken. 3) Outsorca så mycket som möjligt utanför nationens gränser och decimera det inhemska kapitalet. Ta kontrollen över statens finanser inifrån. Gör de infångade medborgarna inte mer rika än att de har råd med mat och hyra. 4) Mata de infångade med underhållning och TV, och viktigast av allt med så mycket spelreklam och porr som möjligt så att det intjänade kapitalet under en så kort tid som möjligt ligger hos medborgarna: eftersom pengar är makt (läs: ett maktinstrument) och pengamakten man skapat vill man inte gärna ska komma på villovägar. 5) Ta upp uppkomna samhällsproblemen och uppdagad snedvridenhet direkt (förekom) i en komisk kontext (talk show) och låt de infångade skratta åt alltihopa (få dem att tro att så illa kan det ju rimligen inte vara) så kommer de att foga sig till sitt öde utan att vakna ur indoktrineringen det minsta lilla. 6) Predika (blind) livsstilskonsumtion få medborgarna att tro att julen handlar om julklappar, namnsdagar om presenter, valentinsdagar, alla andra dagar, födelsedagar, få medborgarna att tro att så många dagar som möjligt är heliga gåvodagar och få dem att känna sig urusla utifall de inte konsumerar. 7) Grattis! Landet (läs: produktionsapparaten) är nu ert! Och kapitalet det bara växer och växer. Good luck, God speed! Överkurs. I) Skapa en överstatlig frihandelsstat av länder i förment militär tacksamhetsskuld. Och styr över produktionsmedlen, även i angränsande länder. II) Skapa en överstatlig skatt som gynnar din handel, din makt i världen. Sverige betalar i dag in 30 miljarder till en överstat, men får 10 tillbaka. Skattebetalarna, de infångade, betalar med andra ord för att näringslivet skall "skära guld", inte nödvändigtvis nationellt utan globalt och internationellt; Sverige är därmed med med tvång och understödjer den globala upprustningen. Näringslivet sitter i dag på all mat, näringslivet sitter på alla produktionsmedlen, medborgarna är inlåsta, men vi har i alla fall fått fred och frihet likt renarna i de lappländska fjällen. Man tackar. Privilegierna lyser dock med sin frånvaro. Nu har det emellertid visat sig att det är privilegierna som står för majoriteten av växthusgaserna. Så hur klokt är det då, egentligen, att sträva efter dessa? När dessa privilegier alldeles uppenbart måste bort. Om vi alla ens ska kunna ha ett jobb att gå till i morgon, hur viktigt eller oviktigt, kul eller människovidrigt, det än må vara. Vi undrar säkert alla varför inte Kina låter sig edsväras till demokratin. Men, herregud, vem vill frivilligt ställa sig på alla fyra och låta sig bli rövknullad av kapitalet i de mänskliga rättigheternas förmenta namn? Demokrati och indoktrinering, eller diktatur och tvång. Är det inte bara två sidor av samma mynt? Där det ena styret först tar kontrollen över din själ sedan din kropp, det andra din kropp och sedan långsamt din själ. De olika styrena tjänar samma intressen bara angreppspunkten är annorlunda. Centrera makt och skapa lydnad i leden. Sannolikt är det så.

Så fundera på huruvida din livsstil är dig kär. Tänk om du rent av ÄR den dygdfulle bonden som hyser stor vördnad inför ditt land och natur och som bredvilligt bjuder dina gäster på nymald kaffe. Eller är du ett ensamt civiliserat kräk som pendlar mellan säng och arbete, tittandes på din lilla lilla skärm, men som ibland unnar sig en kopp kaffe i ensamt majestät, tittandes på din skärm, serverad av en lika ensam och sorgsen baristaservitris som timmar i sträck gått fram och tillbaka mellan kassamaskin och kaffemaskin, bara ibland tittandes på sin skärm. Ser vi inte hur alla omkring oss längtar till något annat slags liv? Jag menar, har man någonsin sett en glad barista?



https://www.youtube.com/watch?v=App6uUi_mI0

This Haven. Ett Örebroband som jag hade äran att få bistå med artwork och foto; varför de helt naturligt dyker upp lite härochvar på hemsidan.
   Här sätter de kanske fingret på vad som är människans nya kors: hon måste bära lö(g)nen högt för att överleva. Vår tids sanningar, är divergenta. Vi har lämnat upplysningen och gått vidare in i vilseledningen. Bara så att vi vet om.



"Today a whisper, Tomorrow a storm"



Människan är sönderstressad. Naturen är sönderprovocerad. En mycket grov generalisering. Men kanske är det precis så det är? Jakten på välfärd ter sig hur som helst allt märkligare att själva välfärden i sig blivit ett hot mot välfärden. Men vad är egentligen välfärd? Har någon ens funderat? Är det i ett välfärdssamhälle välfärd att gräva ner flera ton batteriavfall på en åker och förgifta grundvattnet? I så fall är välfärden ett reelt hot mot mänskligheten. Nu ska jag inte tala mer om välfärd, utan om december 2020. Men den gamla välfärden, den skrämmer mig. För den besitter en kraft som är mörk. Tillväxt. Som sabbar naturen. Och en annan som är minst lika mörk. Effektivitet. Som sabbar människan. Förlåt, men någon måste säga det. Vi måste alla börja kommunicera högt och högstämningsfullt det vi känner och ser och erkänna vår tids misstag. Vi måste bryta hypnosen. Stänga av reklamen. Börja umgås med Naturen. Våra nära och kära; inte som uppköpta influencers, utan som medmänniskor. December var det. Men först några ord om NAO, Thet North Atlantic Oscillation.

Vintern 2019-2020 blev snöfattig och mild i större delen av landet. NAO hade då stigit till ett index på +0,99 (ONDJFM) vilket om möjligt skulle kunna förklara den milda vintern. Men för att NAO ska gälla som förklaring måste även vintern 2020-2021 bli lika snöfattig och mild, "helst" ännu fattigare och ännu mildare. För enligt studium är det inte förrän år 2030 (extrapolerat) som NAO kommer att kulminera för att sedan "vända om" och ge upphov till gradvis kallare temperaturer. Vintern 2017-2018 var snörik och det stämmer väl överens med NAO, indexet låg då fortfarande relativt lågt +0,34. Men trenden är i stigande.

Sedan 2010 förväntas vi alltså få mildare vintrar överlag under en 30-års period. Växthuseffekten ser dock ut att kunna fördröja kulmen något ytterligare. Varför NAO:s maximum sannolikt kommer att vara förskjutet i tid (detta har redan hänt en gång tidigare på 80‑talet). Min gissning är att först 2050 då vänder det nedåt igen mot kallare temperaturer och negativa värden på NAO-indexskalan. Nu är det upp till isarna och nordpolen att parera för energiöverskottet. Energiöverskottet går att räkna ut och här kommer siffrorna snart att presenteras.

Den extremt fuktiga vinterluften som vi haft i övergången november-december över hela Mellansverige kan inte annat än bero på den extremt varma sommaren vi haft i resten av världen detta år. Värmen, en måttlig sådan, har hängt sig kvar. Klimatförändring? Klimatologer vill göra en distinktion mellan väder (variation) och klimat (trend). Mer om detta sedan. Runt den 20 november kunde man se kondens på glasen till mataffärernas kylar (Uppsala). Detta typiska augustifenomen har då i alla fall jag aldrig tidigare skådat. I alla fall inte så sent som i slutet av november eftersom då har luften vanligtvis hunnit växla över till torr och kall. Väder eller klimatförändring? Luftfuktighet beror på långsamma och stora processer, ihållande induktion, mycket energi ackumulerat över tid. Extremvärme är enstaka toppar och beror av väder. Mycket energi momentant. Hårfön versus avfuktare. Men då hårfönen är av gigantiska mått och klimatet inte förmår att parera utan att själv plasticeras. Då har vi plötsligt fått hårfönar som faktiskt kan påverka klimatet. Alla material på jorden har en sträckgräns där krafter bortom sträckgränsen får materialet att plasticera. Sannolikt gäller detta även för klimatet. Därför kommer klimatet sannolikt att vara förändrat när värmen lagt sig. Allt talar för att något meteorologiskt diskret är å färde redan i år. Låt oss kalla det för 'supersommarefterdyningsparadigmklimatinduktion'. Medeltemperaturen för november månad 1903 i Uppsala var 0° C (källa: SMHI). Att jämföra med 2020 som hade 6° C. Vidare var max temp under andra halvan av november 4° C respektive 14° C vilket gav rejält med kondens på mjölkkylens glas. Som i sin tur gav upphov till denna decemberdagbok och reflektion. Vi har alla suttit och bajsat i det blå skåpet länge nog nu. Kanske börjar det gå uppför oss, vissa av oss, fler och fler av oss, att det blå skåpet faktiskt inte är någon toalett? Herre gud, här sitter jag och bajsar i mitt eget vardagsrum?! Som far till tre barn vet jag allt för väl att bajs på fel ställen sällan är roligt. Och på tal om bajs. När jag själv var liten (i Örebro) var det snö i december. Att mina barn inte kommer att få uppleva snö på samma sätt, på dessa breddgrader. Det tycker jag är rent ut sagt – bajs. Särskilt när det bevisligen är vårt eget bajs som gjort värden så himla mycket bajsigare. Till alla jättebebisar där ute, väx upp. Snälla. Annars blir ni utan veckopeng. Eller utan planet, fast tomma hot ska man helst undvika när man uppfostrar barn. Nu gäller lågaffektivt bemötande mot alla våra jättebebisar där ute som lyckostolta åker runt, runt, runt på asfalterad och avjämnad mark i sina nya tunga fyrhjulsdrivna suvar med extra hög markfrigång. Den smått euforiska känslan av att få stanna till vid ett rödljus, titta åt sidan och se att man sitter en halv meter högre än alla andra: det är ju fan värt varenda krona bara det. Mer godis! säger Janne när han går in för att betala bensinen med mor sin. Nej, lille Janne. Men då ska jag ha en ännu större radiostyrd bil när jag har namnsdag! Nej, lille Janne. Det ska du inte alls det. Lille Janne, tyvärr måste jag berätta för dig att du är en del av ett jätteproblem som delvis är på grund av mig. År efter år har jag gett dig kapitalvaror, av större och större mått, när det enda jag borde ha gett dig är kärlek, som du tyvärr fått allt mindre och mindre av. Tellus är ingen lekstuga; det är dr Strangeloves laboratorium. Vi behöver gå tillbaka till byn och bygga våra liv kring kyrkan igen, inte kring det asfalterade torget och marknaden. Att jag som icke troende manar till kyrklig mark torde betyda att jag är fullständigt knäpp, eller så är mitt sinne så pass rationellt att jag kan se andra värden bortom inskränkt religion, bortom skenande kapitalism. Bortom himmel och helvete. Vi behöver nu mer än någonsin samlas i de tomma bänkraderna titta varandra i ögonen, åt höger, åt vänster. Hur kan jag hjälpa dig? Ses på samma nivå. Vi behöver en ny anomali. Marknadens och konkurrensens tid är en återvändsgränd, den lämnar död bränd otjänlig mark i sina spår. När ingen rationell människa vågar säga sanningen, ger Naturen oss ändå facit. Men vi väljer trots allt att blunda. Marknadens flöjter lockade oss till städerna, och till dess till skyarna upphöjda rikedom; men allt detta speleri reklam för staden var mest för att lösgöra mark åt sig själva. Lämmeltåget dansade beredvilligt hela vägen fram, långt i de allra mörkaste gränderna. När alla lämlarna så vandrat in i staden stängs dock grinden. Asfaltskossor på hjul. Utan minsta makt och möjlighet att återvända till naturen och den verkliga upplevelsen. Fast ser man till människans historia är vi mer än ivriga att från fly från vardagen. Vi vill helt enkelt något annat. Vi lever med en konstant iver att blicka bort från jorden, vända Naturen ryggen. Denna drivkraft är om något beviset på att vi nog inte emanerar från denna planet, ety vi känner ingen respekt för den, vi vill bort från den. Att människan skulle ha kommit ur havet känns mer och mer bara som en rätt dålig gissning. Vi är troligen bortbytningar från den intelligenta planeten vi en gång kom ifrån. Vi skickar ut signaler i kosmos men vi får ingen respons. Tacka fan för det. Vi är ogudaktiga, för att använda ett lika begripligt som obsolet ord. Inga vill lyssna på dårars rop. Vi vill bygga samhällen kring gigantiska berg av oförstörbara sopor. Dissonans. Bortbytingsteorin skulle i och för sig mycket väl kunna ha havet som evolutionär start. Meteoriten, eller rättare sagt kapseln av wolframkarbid i en matris av kobolt och järn, denna koloss som engång utplånade delar av allt levande på jorden bar kanske på ett mänskligt dna i sitt inre? Vilket skulle kunna förklara dissonansen, divergensen. Men det finns även skönhet och en god vilja bland själarna. När bussen stannar till i Stagria påpekar den amerikanske munken som sitter bredvid mig detta stolt. "Sorry to bother you my friend, but this is the place where Aristotele was born 384 f. kr", he sad. Det var en märklig känsla att plösligt befinna sig i filosofins och förvirringens och kunskapstörstens mekka. Laboratorierna runtom på Athos vittnar om en enorm kunskapstörst att förstå sig på denna planet. Men varför?



Över till december. Medeltemperaturen i Uppsala för december månad 1986 var -1,89° C (källa: SMHI). Året därpå 1987 låg medlet på -1,90° C. Sedan -3,5° C (-88), -3,6° C (-89) och -3,6° C (-96). Detta att jämföra med 1903 som hade -1,4° C i medeltemperatur. Medlet hittills i år för december ligger på +3,5° C (2020-12-09); +3,3° C (2020-12-17); +3,9° C (2020-12-23). Det är lätt att se att decembervädret just nu varslar om en kraftig avvikelse då medeltemperaturen för december månad i Uppsala egentligen bör ligga någonstans i intervallet -1,4° C till -3,6° C. Men herrrrrre gud. Everything is coooool. Lite is i magen om jag får be, bitte. Snälla, alltså. Snart kommer kung Bore. Kingen. Snart släpper proppen på Essingeleden och innan vi vet ordet av det kommer kingen att rulla in över Svea Rike i sin blankpolerade Chevrolett. Asså! Lätt!

Den 31 december tas sista bilden i denna serie. Får se om vädret och medelvärdet har hunnit komma på fötter tills dess. Eller hur pass omfattande är egentligen förskjutningen av kylan? Efter det djupa lågtrycket i slutet av november som föranledde några omkullblåsta träd har lågtryckets byiga vindar sedan en tid helt dött ut och parkerat sitt lik, denna 'superisobar', över Svealand. Det har varit i princip vindstilla och mulet i femton dagar i streck sedan den 1 december. Inga avkylande högtryck så långt ögat kan nå. Det råder totalt hjärtstillestånd i naturen. Lugnet före stormen? Eller är allt redan för sent? Atmosfärens kemi är komplex, de natruliga gaserna har en naturlig fluktuation varför luftblandningen gör atmosfären termodynamsikt instabil. Det är ett öppet system (om än slutet till Jorden och isolerat från Universum), det tillkommer nya partiklar och gaser hela tiden, dels från människan, dels från vulkaner. Nollsummespelet ser emellertid ut att befinna sig på ett sluttande plan i så måtto att lokala variationer förmår att påverka de naturliga variationerna. Induktionen från solen är i dag enorm: lågtrycken "kokar". Se själva. Nordens klimat undergår emellertid en paradox. För ju varmare det blir på jorden, desto snabbare kommmer golfströmmen sannolikt att ledas om varför en liten istid i Norden inte alls är omöjlig. Först torka året om, sedan snö året om. Verkar ju helsnurrigt?


1 december, lätt regn. Blodstensskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, lermark -0,1m3° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m2,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m2,1° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 2,7° C STHLM A




2 december, dimma. Blodstensskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, lermark -0,1m3° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m2,9° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m2,9° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 4,0° C STHLM A




3 december, mulet. Blodstensskogen kl. 13:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m2,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m2,5° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 2,9° C STHLM A




4 december, regn. Blodstensskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m3,9° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m3,7° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 3,9° C STHLM A




5 december, dimma. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m5,9° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m5,5° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 7,0° C STHLM A




5 december, dimma. Stadsskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m5,9° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m5,5° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 7,0° C STHLM A




6 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m7,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m7,6° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 7,7° C STHLM A




7 december, mulet. Blodstensskogen kl. 16:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m4,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m4,2° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 4,2° C STHLM A




8 december, mulet. Blodstensskogen kl. 19:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m1,9° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m2,0° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 2,6° C STHLM A




9 december, duggregn. Blodstensskogen kl. 13:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m2,2° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m2,7° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 2,5° C STHLM A




Proppen. Solna kl. 14:30 till 17:30. POLITISKT MONTAGE: BaRJ 

  Nytt och spännande Äckligt och främmande
  SMHI, luft 2m 10,5° C STHLM A


Opinion utan hat
Opinion utan dolda avsikter
Opinion utan floskler
Opinion därför att vi måste!
Opinion helt utan tvivelaktiga egenintressen
Opinion helt utan partipolitisk agenda
Opinion helt utan opinion
Därför att nu måste alla!

Alla måste vakna. Nu

Men till vadå?
Häst- och vagnsamhället?
Hm. Hästskiten, ajdå, tänkte inte så långt.
Nej glöm allt, nu kör vi. Ända in i kaklet!
Mer julklappar till alla. Handeln slår alla rekord – igen. (Men snälla är detta rekord verkligen något positivt? Förr var det kanske det. Förr om åren var det också otvivelaktigt coolt att röka. Men verkligheten kommer alltid ikapp. Tids nog.)
Alla sopor gräva vi lugnt och samvetslöst ner i moder Jords öppna barm. Men Jorden gråter. Lakvattnen är dock sällan salt.


Men hallå. Deppa inte. Det finns hopp
Någon gång måste vi väl ändå kunna avstå från fredagschipsen, uppvisa karaktär, för att kunna njuta än mera – sedan? Så som man gjorde förr. Vår tids hedonism är ett problem. Fråga varje bäck, varje sjö, varje hav, men framförallt kanske du ska ta och fråga dig själv? Hur mår jag? Egentligen. Och kom ihåg. Att är du gravid. Då skall du helst bara äta fisk en gång per år.


Hästhovars framfart. En slingrig stig som slingrar sig slingrigt fram. Överallt. Snötäckta granar. Tyngda. Av lätt snö. Aldrig någonsin mer en tur till bilprovningen.
Jag har haft rätt hundratals gånger tidigare. Om framtiden.
Jordbruket kommer att ineffektiviseras. Reformeras.
Flykten från städerna, ja, den har i och för sig redan börjat. Alla som styr och leder utvecklingen, alla de som lett oss hit där vi är i dag, lobbar just nu för att försvaga (läs: häva) strandskyddet. Ordet för detta är: Horribelt, blind girighet hög på innedrog.
Detta för att hinna få de bästa platserna, igen, före alla andra. De förtappade och godtrogna bliva kvar. När hela städer lämnas att förslummas.
Du vänder dig om mot stadens grind, men landet utanför är privatiserat, uppköpt för pengar du aldrig haft, av summor du aldrig riktigt förstått hur de ens har kommit till, men alltid slavat under.
Du känner dig arg och bitter, men inte värre än som när mjölken till kaffet tagit slut och du bollar lite grann med orken, för att i vanlig ordning landa i orkeslös. Orkeslös. Men orkeslösheten känns ändå bra i dig för du är van att vara orkeslös (sådan är designen). Känslan bekommer dig inte. Du märker inte ens av den. Kapitalets boja, inte rikedom, har suttit vid din ankel genom livet (det är designen), fått dina egna tankar att spåra ur. Inom dig finns ändå ett stoft korn av dig själv kvar. Men det är för sent.
Du söker dig till en sjö för att dricka, slippa se monoton och avjämnad mark som du någonstans alltid känt dig främmande inför, kanske fånga en fisk. Men det är taggtråd runt hela sjön. Utanförskapet 2.0. Du bestämmer dig för att enkelt flyga över stängslet, men precis när du kommit upp i luften vaknar du i stället till med ett ryck i din säng! Du är alldeles svettig. Allt var bara en dröm. Men en blid känsla av obehag vill ändå inte riktigt släppa taget om dina spända muskler och ömma leder där du ligger. Det är biverkningen till designen som gäckar dig, men eftersom du är i den kan du inte se den. Fast i den. Likt materien i ett svart hål. Utvecklingen är trots allt ett faktum. Den ska bara installeras. Lagar konfigureras. Gärna helst i bakgrunden utan opinion. Obemärkt. Kapitalets bojor kokar dig levandes.


Det är nu eller aldrig

Det här är inte poesi
Utan på riktigt

Prosapoesi...under progress. Texten ovan omformuleras kontinuerligt på sin färd mot ypperlighet.



10 december, mulet. Blodstensskogen kl. 13:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m2,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m2,0° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 2,3° C STHLM A




11 december, snöblandat regn. Blodstensskogen kl. 13:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m1,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m1,1° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 3,2° C STHLM A




12 december, regn. Blodstensskogen kl. 12:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m5,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m5,0° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 5,1° C STHLM A


12 december, regn. Norbyvägen kl. 12:30. VIDEO: BaRJ 

SMHI:s kartor över nederbörd visar på normala nivåer i så gott som hela landet, sånär som i Stockholmsområdet och vidare ner till Kalmar i ett smalt band längs med östkusten: där ligger nivåerna något under. Nederbörden är alltså någorlunda normal, fast det är ju knappast värt något i det här läget. Betryggande hade det bara varit om det även vore så att temperaturen vore normal. Nu är klimatet varmare, därmed ökar markavdunstningen varför normal nederbörd snarast är att betrakta som krisläge. SMHI varnar också för låga vattennivåer, det är till och med risk för vattenbrist från Stockholmsområdet ner till Skåneland.

Mer jul? Nej ge mej, mer regn! Jag vill ha, mer regn! Av droppar som drippar vill jag ha...mer.



13 december, regn. Blodstensskogen kl. 13:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m3,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m3,2° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 3,0° C STHLM A




14 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m1,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m1,3° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 2,6° C STHLM A




15 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m5,9° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m6,0° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 6,8° C STHLM A




16 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m4,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m4,5° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 5,9° C STHLM A




17 december, mulet. Blodstensskogen kl. 12:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m3,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m3,9° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 6,2° C STHLM A




17 december, dimma. Väsby kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  SMHI, luft 2m3,8° C UPPSALA FLYGPLATS

  SMHI, luft 2m4,4° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 6,2° C STHLM A




18 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m4,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m4,3° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 5,5° C STHLM A




19 december, halvmulet. Blodstensskogen kl. 15:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m6,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m6,3° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 5,9° C STHLM A




19 december, halvmulet. Uppsala kyrkogård kl. 15:30. FOTO: BaRJ 

Tjugo dagar sedan himlen syntes till.




20 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m6,8° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m6,7° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 6,4° C STHLM A




21 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m6,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m6,2° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 6,4° C STHLM A




22 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m5,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m5,2° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 5,6° C STHLM A




23 december, soligt. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m3,3° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m3,0° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 4,7° C STHLM A




24 december, soligt. Blodstensskogen kl. 12:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m5° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m-0,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m0,3° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 0,6° C STHLM A




25 december, mulet lätt vind. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m5° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m-1,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m-0,9° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m -0,4° C STHLM A




26 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m4° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m-2,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m-2,6° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m -2,0° C STHLM A




27 december, mulet. Blodstensskogen kl. 13:30. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m4° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m4,5° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m5,0° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 5,0° C STHLM A




28 december, regn. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m5° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m3,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m3,4° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 3,5° C STHLM A




29 december, mulet. Blodstensskogen kl. 14:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m5° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m4,2° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m4,2° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 4,8° C STHLM A




30 december, regn. Blodstensskogen kl. 15:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m1,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m0,7° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 1,5° C STHLM A


30 december, regn. Blodstensskogen kl. 15:00. FOTO: BaRJ 

31 december, mulet. Blodstensskogen kl. 12:00. FOTO: BaRJ 

  BaRJ, skogsmark -0,1m6° C UPPSALA BS
  BaRJ, luft 2m1,0° C UPPSALA BS

  SMHI, luft 2m0,7° C UPPSALA SGU
  SMHI, luft 2m 1,5° C STHLM A


En kort analys av historiska data visar att för att vintern ska kunna komma igång på allvar, "utan att slaska", gäller att december inte velar kring nollan december ut. Vad som tycks ge upphov till en frisk vinter är att man åtminstone har en riktig köldknäpp tio grader eller lägre för att kylan ska kunna bita sig kvar senare. Uteblir köldknäppen, uteblir vintern. Må hända att detta är en giltig slutsats? Så här ser det i alla fall ut.