Dagbok blogg om klimatförändringarna. Det var i slutet av november 2020 och plötsligt var det fullt av kondens på glaset till mjölkkylen – igen. Att vara vidskeplig hör inte till min person, men detta järtecken var omisskännligt! En rysning av obehag drog sakta över ryggen...eller om det var en känsla av oro? Men var oron verkligen befogad? Nu hade den i alla fall landat i min ensamma krop. Tillåt mig därför att få filosofera lite kring denna händelse, hur vi lever våra självförvållat stressade liv i dag och låt mig för all del begagna Naturen som utgångspunkt och randvillkor.
Läs mer.

Gillar du subtil samhällssatir? Olika projekt inom rörlig bild. I höst/vinter kommer kortfilmerna att visas upp här på barj.se.
Se mer.

Är du inredningsarkitekt? Biblioteken 'Vivaldi' och 'Art Vandelay', byggs ut under vintern! Här hittar du större bilder som ger stämning till rummet! Respektive bibliotek finner du bakom fliken 'Köpa bild till vägg'.
Läs mer.

Är du forskare? Den här hemsidan är i sig ett eget forskningsprojekt. Innehållet lever sitt eget liv och kommer att byggas ut och byggas om successifvt. Hur kan estetik (bilder) och logik (tecken) egentligen förenas för att skapa en så följsam men samtidigt så strävsam upplevelse som möjligt? Tanken om att hela hemsidan skulle vara en slags allegori full av små äpplen där varje äpple i sin tur ter sig likt en darrhänt essä, är inte helt osannolik. Tanken är att kittla tanken; vid sidan om det rent affärsmässiga. Jag låter den 'mjuka' respektive 'hårda' upplysningen kontrastera varandra. Trend - efterapning. Influencers predikar produkter och påverkar massorna. Påverkar. Påve. Influencers - nätets och konsumtionens företagens påvar.


Vi lägger enorma resurser på att fånga in "buset". När det egentligen är oss själva vi ska fånga in. Det är vi, livsstilskonsumenter, som är det verkliga framtidshotet. Inte en och annan stråtrövare, även om dessa kan förefalla obehagliga när mörkret faller på. Men så är de också en produkt av dagens samhälle, ur problem uppstår problem. Kapitalism och lönearbete har duktigt dödat nästan all moral. Ingen moral = ingen framtid. Ingen ljus framtid i alla fall.

På 90-talet blev jag hänförd när jag såg en snygg bil i 500-tusenkronorsklassen, det var lycka det...i dag blir jag bara ÄCKLAD OCH FÖRBANNAD.

Dessutom. Ju sanbbare vi tillåter oss själva att färdas och se, desto snabbare krymper vi planeten för oss själva och en smygande klaustrofobi gör sig plötsligt gällande. Psykisk ohälsa? Du känner obehag utan att riktigt veta varför, du känner dig instängd som i en cell, en fyllecell. Med raska kliv (tekniska framsteg) gör vi planeten till ett psykologiskt fängelse där ingen kick länger känns meninsfull. Ja till en veritabel fyllecell, där inget rus längre känns roligt, och det är du och jag som är de försupna alkoholiserna helt utan moral och meningsfull framtid. För när lusten är slut, då dör livet. Sann lust (mening) går ej att köpa för pengar, även om vi tror det. Droger blir den klena trösten som leder människan till den slutliga dekadensen. Men tomheten består. Meningsfull gläjde, det är något som du själv skapar inom dig geonm att tänka och se. Och att det skulle ta en livstid att lära sig detta är nog inte helt osannolikt. Tänk efter själv. Vad ser du? En skärm? Vad tänker du på? Ingenting? En buske lavendel i hög blom. Faktsitk berör den mig mer än den främsta artefakten. Tänkt tanken, och se den tydligt. Bättre hade varit om vi hade gått med i Grekland, i stället att Grekland lät sig övertalas att gå med i oss. Tessalonikis innerstad vittrar sönder av avgaser NOx och svaveldioxid, åtminsone fräter det i min själ när stanken ligger tät. Jag var där 1999, trafiken satte tydligt avtryck i mig, men jag tänkte inte så mycket på det då - som ett problem. Likt grodor som kokas levande och dör innan de hinner fatta att något inte står rätt till föreföll allting bara vara - normalt.
Sedan, angående snabbtåget STHLM - Göteborg. Vem behöver egentligen ett sådant "jävla tåg"? 100 % resursslöseri är det väl? Att resa en sådan järnväg är dessutom ett enormt fosilt energiprojekt, detta till gagn för bara en handfull människor. Ja, eftesom efterfrågan kommer väl från näringslivets toppar, alla dem som flyger men som ändå kommer att fortsätta att flyga. Näringslivets toppars lek är vad det är. Snabbtåget är PR för Sverige, landet lagaom, för handel och kapitalism. Handel och kapitalism är tyvärr den nya Stalinismen! Inse det nu. Handla eller dö! Sälj eller dö! Ja, ni läste rätt det är vad ditt liv går ut på just nu. Pensionssysetmets motor är dessutom att fler människor arbetar (med något) och konsumerar (något). Något! Det behöver inte vara viktigt, utan bara att det är något. Precis som den där meninslösa presenten som du hela tiden köper. Pensionsystemet bygger på kapitalism, built to break. Och kapitalism vet vi i dag är dåligt. Precis som Salinistiks kommunism är dåligt. Vad som ändå var bra med kommunismen var att den i långt mindre grad förstörde planeten. Möjligen förstörde den liv. Mänskligheten behöver stanna upp, inte färdas fortare, den behöver öka långsammare, inte gödas i överflöd, den behöver sanna värden, inte populism och kvacksalveri. Väl? Den behöver en ny "gud". Ety de gamla gudarna förefaller inte kunna rädda planeten från förfall. Dagens byggnader förfular, dagens regn försurar! Kapitalismen är demokratins motor i dag. Det tode vara en insikt som smärtar. Dagens demokrati har spelat ut sin roll. Det vi behöver är inte bara en ny gud, utan även ny demokarti. Planeten jorden synar just nu människans samlade moral, där influencers (övertalare), propaganda (förtäkt reklam) och vanlig reklam (öppan reklam) kämpar hårt för att alla ska vidmakthålla gamla trosuppfattningar. Hade människan, alla och envar, levt helt med naturen hade det aldrig behövts någon revolution för att åtgärda fel. Makt och korruption verkar vanligen för subkulturell stabilitet där alla som tjänar på denna kultur, marknadsför denna kultur som den enda rätta. Även om den går emot univesums principer. Det bor en bonde i oss alla. Och om inte denne får komma till tals utvecklas bara ogräs. Sanningen finns i envars DNA, men när männen med hävstången manipulerar detta DNA uppstår samhällen utan meningsmotståndare alla har förvandlats till lönearbetare och konsumenter och passar exakt in i systemet, som en handfull kontrollerar. Eufemismen för detta system är demokrati vars motor är kapitalism. Kapitalism är den största orättvisan på jorden, just därför döper vi den till demokrati och hjärntvätta alla människor till att tro att demokrai är gud, allt annat är satan. Därmed är en traditionell gudstro saksamma som att tron på tratitionell demokrati, religion båda två. Teologi och statskunskap sitter i samma båt, staten och kapitalalet sitter i samma båt, som en känd låt påstår. Och tror du inte på gud, ja då, hamnar du i helvetet när du dör, tror du inte på demokrati, hamnar du i utanförskap och fattigdom när du lever. Tyvärr lever allt fler i utanförskap i dag. Tänk om världen i sig är ett straff? Och det är bara när du gör vad du själv vill, ditt sanna jag, tror på som du kan känna mening och frid. Men vännen min. Har du fortfarande kvar den du är? Eller är du bara tom?

Syftet med människan? Pengar? Pengar är en artefakt. Så syftet kan inte vara pengar. Möjligen perfektion. Bach Air. Musikalisk perfektion. Där har vi kanske ett syfte. Vilka fler syften kan vi tjäna? God mat och vin? Vacker arkitektur, vacker natur, rena hav...frisk luft? Hjälpsamhet? Eller är det ful akritektur, förstörd natur, förorenade hav? Krig? Vad kan vi egentligen begära av oss själva?

I dag avsätts Sveriges första diktator Stefan Löven. Ja, ni läste rätt. Alla som leder en stat utan folkligt stöd är väl rent tekniskt en diktator i en diktatur. Men alla har vi ju tyst erkännt denna diktatur, alltså denna BRAIGA diktatur, som en giltig lösning i stället för demokrati. Så då är det väl demokrati trots allt? Om än kanske bara lite giftig. Enär Januariavtalet, den bygger ju inte på politisk koncenus mellan envolverade partier utan bara på att man har en gemensam fiende. Folket. Tack Löven, du har visat att ett land myckte väl kan styras av en bra samlingsregering utan folklig förankring. Du har banat vägen för tillfälliga BRAIGA diktaturer. Men...nu knakar det i fogarna, som sagt. Vad blir nästa lösning? En annan typ av BRA diktatur med undertoner av vedergällning. Bra jobbat Januariavtalet och alla sandlådepolitiker. Fast denna gång är det kanske inget avtal mellan "rättrogna" som ligger tillgrund för en lösning, utan faktiskt folket. De "orättrogna" som det i de finare salongerna heter. Ja, men då är vi ju tillbaka till demokrati igen. Och? Det är väl bra? Fast ärligt talat det vet jag inte längre. En BRA diktatur är väl fint som snus det med, så länge innehållet smakar rätt. Rätt, för rätt människor. Men denna gången var det allt för få som var med på tåget. Amen. Ja, amen. Eftersom januariavtalet i grund och botten handlar om moral och inte om politik. Vad vore väl inte vara bättre då än att låta Sverige åter styras av Kungen (läs: hans majestät konungens alla olika rådgivare) och Kyrkan (läs: bibeln) igen. Så som det var tänkt från början. Alla gillar väl kungen, och kyrkan att gifta sig i? Varför inte låta rulla tillbaka det pitoreska bondesamhället igen och låt för guds skull folket få tillbaka sitt land, alltså bokstavligen sitt land, sin mark, och bli bönder på nytt igen och få lite mening i livet. Att förfalla moraliskt till blind och meningslös livstilskonsumtion under ledining av diktator Stefan Löven är tydligen ej längre modernt eller särkillt fräscht? Löven, egentligen är han en helt anonym persona helt utan egen pathos och ethos, utan bara utsedd till ledare av RÄTT SLAGS MÄNNISKOR. Och i dessa rätt slags männisor ingår i dag tydligen inte folket. Inte vad det verkar. För nu avsätts han väl? Av folket? Eller blir han bara avlöst? Är det ens möjligt att rucka en braig diktatur? I alla fall förefaller det svårt om man ser på alla de länder som i dag annammar det styret. Fast dessa länder är kanske bra diktaturer på riktigt? Fast Sverige som är van att vara ett föregångsland kan kanske visa framfötterna även här? I Sverige vet vi bättre än alla andra i det mesta och vi vet vad en sund livsstil innebär, vi vet kanske snart även hur en sund diktatur ska utformas och bli lika given i Sverige som kostcirkeln som i dag är närmast iconisk. Rom har Påven. Sverige har kostcirkeln! Så visst kan vi moralpredika vi också. Kanske är det så illa att svenska folket i dag faktiskt lider brist på moral och mening i så hög grad att det åter finns anleding för pöbeln (som ju är ett vedertaget begrepp att kalla alla människor utanför den politiska makten, folket, för) att besöka kyrkbänkarna igen. För vad är egentligen bra för mig, dig och vår omvärld. Men är mammon verkligen större och viktigare än allt annat mänskligt och folkligt? Jorden, bokstavligen, borde vara främst. Och den är väl allas rikedom? Eller vad bör jag betala för att få finnas till på denna planet? Kan man bli vräkt? Ja, du kan faktiskt bli satt i fängelse om du inte tänker som de rätta människorna som alla har avtal som styrker hur man faktiskt tänker rätt. Jag vill därmed tacka vekligheten. Du är så fin. Mot de fina. Amen. Politik...blott till för att försvara makt och gamla insitutioner i sann diktatorisk anda? Eller...till för att genomföra majoritetsbeslutade förändringar och/eller förbättringar i sann evolutionistisk anda? Förändrignar gör människan rädd. Förbättringar är inte alltid bättre för alla, men en liten förbättring är väl bättre in ingen förbättring alls? Där har vi problemet eventuellt. Att varje framkomlig väg samtidit är en återvändsgränd. Förändringar leder till nya förändringar. Varför varje förändring bara är något helt naturligt. Evolutionens kraft kan ingen stoppa. Det är ett naturligt tillstånd. Varje dag stiger en ny sol, helt olik den som fanns i går. Men förändring för stabilitet och trygghet. Det borde väl gagna alla? Hallelulja. Tänk om det som är verklighet för folket bara är ett spel för politiker? Att avsätta en diktator är omöjligt.

...1 juli, talmannen sonderar terrängen...folket har fel, nu gäller det att vara smidig och visa att man har rätt även fast man utifrån statistisk frekvens har fel. Nu gäller det att vara kreativ och försvara demokratin så att inte folket/pöbeln får makten.

Själv drömmer jag om ett samhälle helt utan bilar och förpackningar. Och reklam. Och allt som designas och tillverkas, är estetiskt tilltalande och hållbart. Och inte built to break. Jag drömmer alltså om ett helt nytt slags samhälle.


Att avskaffa det generella strandskyddet är att avskaffa demokratin, det är att säga att det är den som har pengar som har rätt. Och den som inte har några pengar, den har ingen rätt. Alla utan pengar, de allra flesta i Sverige, och alla de som inter håller med, alla de ska bara hålla käften anser Lööf. "Miljöpartiet får finna sig i överenskommelsen om de vill sitta i regeringen." Säger Annie Lööf. Hennes retorik är både hotfull och kort i tonen. Politik handlar om att tillgodo se särintressen. Detta är intet nytt. Demokrati är något annat. Något mycket större. Politik och demokrati är inte så sällan varandras motsatser. I dagens Sverige har just detta aldrig varit tydligare. Att avskaffa det generalla strandskyddete innebär att man inskrängker medborgarnas rörliget, man inskränker därmed den svenska modellen, som alla talar så väl om. Den svenska modellen vore i stället att STÄRKA strandskyddet. Att av skaffa det generella stransskyddet hämmar djurlivet. I mitt Sverige är det möjligt att traska runt varje sjö utan att vara inkräktare i sitt eget land. Men snart har man väl ingen rätt att vara här, om man inte äger marken man står på. En veritabel omöjlghet. Egentligen borde det vara omöjligt att äga land. Eftesom vi lånar ju av framtida generationer. Annie Lööf tänker att mitt mitt mitt är rätt väg att gå när den svenska modellen är vårt vårt vårt. Annie sviker den svenska modellen genom att avskaffa strandskyddet. Hon sviker kanske därmed även Sverige, åt minstone sveiges medborgare, så när som på alla Centerpatister som helst vill leva i ett eget land. Om en börjar, följer alla andra efter. Det är så den liberala världen fungerar. Men om alla gör som man vill, då har vi nog snart bara äcklek kvar här på jorden. Eftersom nästa alla med pengar förlorar samvete lika fort som pengar strömmar in. Det som en gång var viktigt blir plötsligt, not my problem. Ungefär som plasten i haven, vissa saker skulle man aldrig ha tillåtit från början. Men en liberal livssyn handlar bara om att lära av sina misstag, även om fast man vet att det är dåligt. Men just nu går det. En liberal handlig går ut på att göra om man vill tills det inte längre går. Preics som alla missbrukare resonerar. Jag orkar inte tänka klart, för jag tjänar inget på det. Den svenska modellen i dag är att tänka hållbart. Ety det är ett måste. Smutsen i kapitalismens spår består. Att lära av misstag är inte rätt väg att gå. Liberalismens platform torde minska expinentiellt när mänskligheten växer större och smartare. Liberalerna vill satsa på skolan säger de. Men om man går i skolan då blir man ju smart. Och då vet man att liberala tankar är som plasten i haven. Liberalerna gräver väl därmed sin egen grav när de vill satsa på skolan och utbildning? Varje bildad människa fattar att strandskyddet måste stärkas. All heder till dem, Liberalerna!Länge leve bildning.



/red.

---

11/11 2020

...Robert Johansson, frilans.


Du har arbetat med media ett helt yrkesliv, men när började du egentligen?
– Redan 1999 frilansade jag som kreatör och redaktör. Det hela började på Magasin Kondor i Örebro. Sedan dess har det rullat på.
Vad hände där? Minns du något från den perioden?
– Magasin Kondor, var en liten uppstickartidning. Det skrevs. Och det gjordes artiklar och enkäter. Om allt mellan himmel och jord. Min iver i att undersöka, fotografera och berätta kunde här på riktigt blomma ut. Jag minns att vi mätte upp ljudnivån på några hot spots och gjorde en matris över resultatet som vi sedan presenterade. Jag tror vi kommenterade på att ÖIK:s hejarklack låg alldeles för lågt i decibel. Vi kunde vara väldigt spontana på redaktionen vilket passade mig bra. När formatet skulle göras om fick jag leka fritt med magasinets layout. En grej för mig är att jag sällan backar när någon ber mig om saker. Fast chefredaktör Peter Adolfsson fick nog hålla rätt så hårt i tyglarna. Det kunde hända att jag efter krogen kom på saker som jag ville testa direkt och jag minns att en kväll gjorde vi faktiskt slag i sak. Peter Adolfsson var en allt igenom fantastisk chef, vi blev också vänner för livet.



Har det här spåret alltid varit självklart?
– Nej, egentligen inte. Jag har alltid haft ett gott öga till naturvetenskapen. Jag är filosofiskt lagd, men har alltid varit nyfiken på andra människor. Så när jag lyckades komma in på landets högst rankade reportageskola kändes det som att ödet kallade.
Är det bildjournalistikutbildningen på Biskops-Arnö du menar?
– Ja, just det.
Blev det som du hade tänkt dig?
– Ja verkligen, Biskops-Arnö var helt klart en guldgruva för sådana som jag. Tyvärr har jag inte förvaltat det pundet särskilt väl, men jag har saker på gång.
Hur skulle du beskriva tiden efter B-A?
– Kanske som en fruktsallad...med en och annan mosad banan. Jag har i alla fall hunnit fördjupa mig inom en rad olika genrer. Jag har skrivit artiklar, gjort personporträtt och verkat som pressfotograf på en rad olika morgontidningar. Jag har även fotograferat klädmode, gjort layout samt programmerat för webben. Även rörlig bild. Dansat tango med slumpen.
Men klädmode, rimmar inte det rätt dåligt med B-A och samhällsreportagespåret?
– Absolut inte, det ena utesluter inte det andra. På samma gång som jag ser upp till Sune Jonssons gärning och verk har jag alltid älskat kreatörens, dramatikerns och regissörens kanske inte fullständiga avsaknad men väl klädsamma nonchalans inför sanningen...i mening att förtäta och förbättra den samma. För att få en berättelse att trycka på i rätt riktning, få publiken att börja fundera, är jag inte alls främmande för att dyka ner i dramatikerns verktygslåda. Ljuset noga avvägt, meningsbyggnaden lika så. Jag drivs av utmaningen att hitta exakt rätt ton och stämning i berättandet. För mig är berättelsen allt. Det är också därför som jag gillar allt som har med konsten att göra, så till exempel att göra montage tycker jag är oerhört spännande, och inte minst...befriande, som faktiskt är ett jävligt fint ord som jag också fick med mig från B-A-tiden. Människan är mångfasetterad och jag antar att jag inte är något undantag. Under årens lopp har jag såklart även förfinat och fördjupat mig inom det traditionella reportagets metodik. Sanningen är min ledstjärna, min klave. Kreatören min krona. Jag skulle aldrig fresta mig att beblanda de olika sidorna. Möjligen korsbefrukta. Det är i den svartaste askan som de vitaste blommorna står.
Det där sista lät lite filosofiskt poetiskt, vad menar du?
– Säg det…det är kanske upp till dig?
Jag tackar för den uppriktiga tolkningsfriheten, men...om du var tvungen att tolka dig själv?
– Jag betraktar mig själv lite motsägelsefullt och poetiskt som en stilsäker generalist. Tusenkonstnär låter lite för bohemiskt och präktigt. Även om jag faktiskt också kladdar lite inom musiken, och kanske...kanske drömmer jag om att kunna spela piano som Jan Johansson. Även fast jag vet att piano det kommer aldrig att hända, men kanske musik på något annat sätt. Vem vet?

Med detta sagt, Robert Johansson och BaRJ, är den lilla frilansbyrån med de stora motsägelsefulla lådorna. För som han säger: Det är i den svartaste askan som de vitaste blommorna står. Lika mycket som han är en traditionell bildjournalist är han en hängiven och lidelsefull kreatör...och tekniker.

Om ni har surfat hit för att ni undrar över någon specifik tjänst, då kan ni med fördel gå till Meny>Tjänster. Där ser ni exakt vad för tjänster Robert erbjuder. Eller varför inte ta och lyfta luren direkt och berätta om ditt kreativa önskemål.


Varmt välkomna att utforska vidare!

/red.